sommarjakt

Förväntansfulla sinnen väntar på klockans tunga slag. Plötsligt, klockspelen börjar långsamt och ökar snabbt i intensitet. Syntarna strömmar och baskaggen börjar pulsera. Sen kommer orden som en flod av vemod innan himlen rasar och alla kastas ut över ett stup, som ett fritt fall med skrik som ekar över hela staden. Lugnet innan stormen, nu börjar resan genom det magiska i nattens sken. Här är färgerna på natten, här är Klåparen min vän.

 

Stycket ovan beskriver en liten del av ett sommarminne jag fick detta år. Ett minne som betyder mig mycket och som förmodligen kommer att följa mig på vägen en lång, lång tid. Att jag även fick se mina idoler och förebilder stå på samma mark som jag själv är något som jag kommer bära med mig. En dramatisk natt med nervsammanbrott och lyckorus. En riktig rövarhistoria som jag hoppas att jag får dela med mig av någon gång.

 

Och natten tystnar när färgerna sprakar över slottsgården. Natten tystnar när ekot slutat slå och rösterna brunnit ut. Klåparen kommer och går men ett av livets bästa minnen stannar kvar.