du var ingen magisk drog men vi var vilsna tillsammans

håkan sjunger "vi är inte sånna som i slutet får varann". han sjöng om oss för du var inget lyckopiller, ingen magisk drog. men du var speciell och allt jag plötsligt såg.

vi var båda så vilsna. i själen, i hjärtat och i tankarna var för sig men i kroppen tillsammans. vilse i en skog men det spelade ingen roll för du log och sa att "här har jag aldrig varit förut". jag hade inte heller varit där och det var så spännande. samtiden existerade inte längre och ingenting spelade någon roll. sedan upptäckte vi att vi nästan var hemma och skrattade åt oss själva.

hur kunde vi någonsin tro att vi hade tagit oss härifrån?

Kommentarer
Postat av: Frida

får spader, lider av spader när jag läser detta. Så vackert, Martin.

Verkligen, så vackert att det tog över varje nerv i min kropp.

2012-04-06 @ 14:50:28
URL: http://neonfrida.blogg.se/
Postat av: chefen :)

åh, va du är duktig.

2012-05-29 @ 10:09:49
Postat av: martin

SV till Ida: Tack så jättemycket! :)

2012-05-29 @ 21:12:02
URL: http://sommarjakt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0