sommarjakt

Det känns helt ofattbart, men imorgon är det faktiskt min tur att ta studenten. Jag tycker om min klass, jag tycker om min klass otroligt mycket. Jag tycker också om mina parallellklasskamrater och jag är mycket nöjd med mitt gymnasieval. När hösten faller kommer jag troligen att sakna Carlforsskas små korridorer och de många lärare som har varit förstående och inspirerande. På samma gång kan jag inte beskriva hur skönt det känns att äntligen få bli fri, fri på riktigt. Nu kan jag lägga all min energi på det jag tycker om allra mest. I sommar ska jag spela musik, fotografera, se Kent flera gånger, skriva, umgås med mina vänner och dra ut på galna äventyr. Framtiden är inte klar men när jag kliver ut på trappen imorgon så gör jag det utan rädsla för vad framtiden har att erbjuda. Imorgon ska jag njuta så mycket det bara går, fälla några tårar och vara lycklig över allt fint vi har upplevt tillsammans. Vem skulle jag vara utan alla er, ni som formade M. som ingen annan gjort.

Tack så himla mycket!

Jag må vara 20 år och färdig med allt som hör ungdomen till men jag kan inte säga annat än att MITT VILDA TONÅRSHJÄRTA SLÅR OCH SLÅR OCH SLÅR.